Skavsår

Jag har ett gruskorn i skon som skaver när jag går. Metaforiskt talat alltså. Jag går och väntar på att få veta var jag kommer att arbeta i höst. Det gnager i bakhuvudet hela tiden, tar massor av energi till ingen nytta och det retar mej att jag inte kan släppa det bara.
Ställtid finns det något som kallas i skolans värld. Det är den tid det tar att plocka iordning inför eller efter en lektion, några minuter för förberedelse/efterarbete/reflektion. Jag behöver lite ställtid nu också, att förbereda mig inför hösten. Läsa in mig på de ämnen jag ska undervisa i. Fundera på hur jag ska lägga upp arbetet, hur logistiken funkar för alla i familjen med dagis, skola, träning osv. Jag kan inte komma vidare i min mentala förberedelse om jag inte har förutsättningarna.




Jag sitter hellre här, under min korkek, och luktar på blommorna.